Annika Strand

Japp då var skolan igång på allvar. Tror jag aldrig kommer vänja mig vid livets alla upp och nedgångar. Att i ena stunden vara deppig över allt och i nästa var hur pepp som hellst. Det är ganska underligt egentligen hur man av bara någon liten sak kan skifta i humör och temperament.

Det som jag ser fram emot just nu är såklart fredag då Mats kommer och vi ska gå med Martina på matfestivalen som egentligen inte är så mycket att ha längre. Förutom maten och träffa folk så är det bara fulla fjortisar som ramlar ihop i ena hörnet och skriker i andra. Man blir trött på det efter ett par år när man inte själv är någon fjortis längre.
Helgen efter denna ser jag faktiskt också fram emot. Annika Henriksson i min klass kom med ett förslag om tjejkväll med klassen. Och otroligt nog hoppade nästan alla med på iden, vilket  är väldigt ovanligt för våran klass. Visst vi funkar väl som klass och väldigt duktiga som individer, men vi kommer aldrig överens för att vi är så olika och grupperade. Det finns ingen sammanhållning någonstans. Så jag blev väldigt förvånad över detta. Annika hotar med att supa mig under bordet ... men det får vi väl se hur det blir med den saken. Kul tror jag det kommer bli!

Känner ingen direkt ångest för de två proven jag har nästa och nästnästa vecka. Känns helt okej att plugga till dom. Just nu iaf.
Men jag ska snart cykla upp till min farmor med mamma snart och får la plugga vidare där medans farmor och pappa löser korsord....

Köss på er alla