Annika Strand

Jag vill bara säga tack.
Tack till Annika som var så snäll idag i skolan. Du sa att jag såg lite nere ut och att jag kunde behöva en kram. Inte för att jag tror att du vet om detta, så bryr du dig mer än man tror. Tack.
Tack till alla mina underbara vänner som finns där för mig och drar mig upp ur kvicksanden.
Tack Frida, Maya, Martina, Lena, Igbale, Sandra och Johanna för den förståelse ni har.
Tack Mamma som tog hand om mig i det förlamade stadiet, Tack till Martin som höll om mig och tröstade mig i uppvaknandet till verkligheten.
I speciella situationer som denna kommer de bästa sidorna fram hos er.

För trots allt så har jag insett att jag inte förtjänar detta och på ett sätt hoppas jag att du också mår lika dåligt som jag, efter att har orsakat mig sådan hjärtesorg. Men en annan del av mig hoppas på att du som jag kan försöka gå vidare.. För trots allt så älskar jag dig. Mer än jag borde göra egentligen. '

Det är inget man glömmer över en dag, men du kommer alltid ha varit min första kärlek.