Annika Strand

C-uppsatsen börjar kännas färdig.

Dagarna går. Showtime-repen blir allt oftare.
Snart är November slut

Men jag är fastfrusen i sinnet.

Det är som om min hjärna vägrar se längre än efter december, eller halvvägs in i december.

Jag vill inte se framtiden, vill inte veta vad som kommer att möta mig. Jag är rädd.

Kommer jag få en lägenhet, kommer jag få godkänt i kurserna, kommer jag få jobb på en avdelning jag faktiskt vill vara på, kommer jag stanna i Jönköping, kommer jag palla att jobba som Sjuksköterska?

Detta är bara några av frågorna jag har snurrande i hjärnan som jag inte kan besvara med ett vettigt svar.

Så jag fryser tankeverksamheten för tillfället.

Jag har tillochmed frusit i min musikeufori!

Inga låtar ger mig ett lyckorus, inte heller några nya låtar som kan mäta sig med de gamla.

Jag har fastnat!

 

Om två veckor är det showtime! Snart är det praktik! Snart är det Jul! Snart är C-uppsatsen färdig!

Hjälp!